Utbildning

Utbildningsansvarig/studierektor vid Sveriges infektionskliniker

Den nya målbeskrivningen för läkarnas specialiseringstjänstgöring är nu äntligen klar och har börjat gälla from 1/9 2008.
Läkare som fått legitimation för 1/7 2006 kan fortfarande välja att ta ut specialistkompetens efter det gamla systemet före 2013. Utöver ”Målbeskrivning för infektionsmedicin” finns dokumentet ”Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring”. Det sistnämnda är gemensamt för alla specialiteter och beskriver mer ingående tjänstgöring, handledning, dokumentation, forskarutbildning, utlandstjänstgöring samt ansöknings- och godkännandeförfarandet. Det arbete som nu återstår för specialistutbildningskommittén under hösten är att utarbeta en egen checklista för vår specialitet som kommer att fungera som komplement till de olika delmålen. Läs dokumenten här
Målbeskrivning för infektionsmedicin
Checklista för kompetens inom infektionsmedicin
Förslag till rekommendationer för ST-kontrakt i infektionsmedicin
Föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring

• MRSA, VRE, ESBL - behandling och eradikering

• Revision av SILFs vårdprogram för bakteriella CNS-infektioner (vuxna)

• Vårdprogram, Svås sepsis och septisk chock - tidig identifiering...

Fall och diskussioner
• Sepsisfall 1
• Sepsisfall 2

Symposium vid Läkarförbundets riksstämma
• Tarmsmitta på sjukhus
   Göran Stiernstedt
• Tarmsmitta på sjukhus - en oundviklig konsekvens (ESBL)?
   Britt-Marie Eriksson
• Tarmsmitta, påståenden
• Tarmsmitta på sjukhus - en infektionsläkares perspektiv
    Patrik Gille-Johnson Infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset
• Clostridium difficile och VRE – åtgärder för att förhindra spridning i vårdmiljöer
   Ann Tammelin, överläkare Vårdhygien Stockholms län
• Utbrott av norovirus - Vinterkräksjukan
    Kjell-Olof Hedlund Kunskapscentrum för Mikrobiologisk Beredskap Smittskyddsinstitutet

Filer från föreläsningar vid Läkarstämman 2009
• Långdragen feber – ett hett ämne 1 MB
     Per Eriksson, Reumakliniken, Linköping

Kronisk hepatit B – hur kan behandling och profylax förbättras?
• Kronisk hepatit B – vilka patienter skall ha behandling?
    Magnus Lindh, Klinisk Virologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
• Vilka läkemedel används mot kronisk hepatit B – och hur?
    Ola Weiland, Infektion, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
• Reaktivering av kronisk hepatit B – ett ökande problem?
    Per Sangfelt, Sektionen för gastroenterologi & hepatologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
• Hur minimeras hepatit B-smitta från mor till barn?
    Ann Söderström, Smittskyddsenheten, Göteborg

0,3 MB

0,5 MB

Föreläsningar från Infektionsläkarföreningens fortbildningsmöte i Mariefred
• MRSA, VRE, ESBL Mekan, orsaker, konsekv, åtgärder (1) - Eva Melander 5,2 MB
• MRSA, VRE, ESBL Mekan, orsaker, konsekv, åtgärder (1b) - Eva Melander 2,7 MB
• MRSA, VRE, ESBL Mekan, orsaker, konsekv, åtgärder (2) - Eva Melander 2,7 MB
• MRSA, VRE, ESBL Mekan, orsaker, konsekv, åtgärder (3) - Eva Melander 1 MB
• MRSA, VRE, ESBL behandling och eradikering - Inga Odenholt 3,5 MB
• Bakteriell meningit - Glimåker 4,6 MB
• Infektionsproblem på intensiven - Gårdlund del 1 2,0 MB
• Infektionsproblem på intensiven - Gårdlund del 2 3,4 MB
• Vårdprogram för svår Sepsis och septisk chock - Furebring 1,5 MB